Jag älskar min mamma å jag älskar min pappa men på helt olika sätt och av olika anledningar.
Jag älskar "Lillebror" och Cissi men av helt olika skäl.
Jag älskar Gottfrid och jag älskade Märta, men inte på precis samma sätt.
Det finns inget tabu i det jag skrivit, eller hur?
När det kommer till att älska sina barn blir det genast en känsligare fråga för många.
Lady Dahmer skrev ett inlägg om detta och kommentarerna rasade in, många kritiska som tyckte att det var fruktansvärt skrivet och att hon borde radera det för gud vilka trauma det skulle ge hennes barn om de råkade läsa detta när de blev äldre.
Även Bloggkommentatorerna skrev om det.
Jag funderar om det beror på att LD har många yngre läsare som ännu inte fått barn eller som bara har ett barn?
För mej som fyrabarnsmamma är det nämligen inget konstigt alls.
Kärlek är något fantastiskt.
Särskilt kärleken till barnen.
Det är nämligen inte så att två-fre-fyra-fem-elva syskon får dela på en "mammakärleks pott" där varje del blir mindre ju fler gånger den delas.
Det är tvärtom, för varje barn som föds öppnas en ny dörr in i hjärtat.
En ny kärlek som aldrig skulle ha fötts utan det här specifika barnet.
En kärlek som bara tillhör det barnet.
Många kvinnor som väntar sitt andra barn känner oro för det där.
"Hur ska jag kunna älska ännu ett barn lika mycket?!"
Tja, du behöver inte anstränga dej alls. Naturen ordnar det åt dej.
Den där kärleksdörren KOMMER att öppnas.
Hur många barn du än får.
Men kärlek kan se olika ut...
För mej är det inte märkligare än annan kärlek.
Varje barn är ju en egen individ med ett eget sätt att vara.
En liten människa med eget temperament, behov, intressen, förmågor och svagheter.
En del barn (som växer upp) har stort behov av fysisk närhet, andra inte.
En del barn har högre integritet, andra inte.
Hur skulle då kärlek kunna vara exakt samma?
Lika stor ja. Men samma?
Varför måste det hålla på att värderas? Kategoriseras?
Å varför är det känsligt?
Självklart har man genom ett långt föräldrar-barn liv mer gemensam och större behov av varandra vissa perioder än andra.
Vad tänker du?
Puss/ Asta
Jag älskar "Lillebror" och Cissi men av helt olika skäl.
Jag älskar Gottfrid och jag älskade Märta, men inte på precis samma sätt.
Det finns inget tabu i det jag skrivit, eller hur?
När det kommer till att älska sina barn blir det genast en känsligare fråga för många.
Lady Dahmer skrev ett inlägg om detta och kommentarerna rasade in, många kritiska som tyckte att det var fruktansvärt skrivet och att hon borde radera det för gud vilka trauma det skulle ge hennes barn om de råkade läsa detta när de blev äldre.
Även Bloggkommentatorerna skrev om det.
Jag funderar om det beror på att LD har många yngre läsare som ännu inte fått barn eller som bara har ett barn?
För mej som fyrabarnsmamma är det nämligen inget konstigt alls.
Kärlek är något fantastiskt.
Särskilt kärleken till barnen.
Det är nämligen inte så att två-fre-fyra-fem-elva syskon får dela på en "mammakärleks pott" där varje del blir mindre ju fler gånger den delas.
Det är tvärtom, för varje barn som föds öppnas en ny dörr in i hjärtat.
En ny kärlek som aldrig skulle ha fötts utan det här specifika barnet.
En kärlek som bara tillhör det barnet.
Många kvinnor som väntar sitt andra barn känner oro för det där.
"Hur ska jag kunna älska ännu ett barn lika mycket?!"
Tja, du behöver inte anstränga dej alls. Naturen ordnar det åt dej.
Den där kärleksdörren KOMMER att öppnas.
Hur många barn du än får.
Men kärlek kan se olika ut...
För mej är det inte märkligare än annan kärlek.
Varje barn är ju en egen individ med ett eget sätt att vara.
En liten människa med eget temperament, behov, intressen, förmågor och svagheter.
En del barn (som växer upp) har stort behov av fysisk närhet, andra inte.
En del barn har högre integritet, andra inte.
Hur skulle då kärlek kunna vara exakt samma?
Lika stor ja. Men samma?
Varför måste det hålla på att värderas? Kategoriseras?
Å varför är det känsligt?
Självklart har man genom ett långt föräldrar-barn liv mer gemensam och större behov av varandra vissa perioder än andra.
Vad tänker du?
Puss/ Asta
0 comments:
Post a Comment