1:a januari-2014

Nytt år. Vi skriver 2014. Året ligger blankt inför oss. Fullt av möjligheter, fullt av prövningar.
Det enda vi nog kan vara säkra på är att det kommer innehålla båda sött och salt som alla andra år.
Det enda jag ber om är att mina nära å kära ska fortsätta leva, få behålla hälsan och vara någorlunda lyckliga.
Resten får bli som det blir.

Förra året skrev jag 648 stycken inlägg på bloggen. Året dessförinnan skrev jag 628.
Vi får se hur många det blir detta året. Om jag fortfarande har något att säga.
Det har jag förmodligen.
Å ni som fortsätter att läsa, ni som tillkommer, känn er varmt välkomna och djupt uppskattade.

2014 är supervalåret. Det är nu det ska ske. Regeringsbytet. Det och kommande barnbarn är det som jag är mest spänd inför och har högst förhoppningar på.
Plus alla härliga stunder med min Gotteman... så klart.
Jag sov till klockan 13 idag och vaknade med ovanlig glädje och tilltro till livet.

Igår firade vi in det nya året på lugnaste tänkbara sätt.
Jag hade delar av min familj kring mej.
Min man, Mini, min svärson och min Lillebror.
Å våra älskade fyrbenta.



Vi gjorde inte stort väsen av dagen.
Till förrätt serverade jag färska räkor med aioli och hembakt knäckebröd med vitlöksost.
Till varmrätt enchiladas med sallad och guacemole.
Å till dessert min vita chokladcheescake med hallon.
Så drack vi sedvanlig rätt läskig skumpa till tolvslaget.
Vi småpratade, spelade spel å slötittade på Repmånad på tv4 och hundarna uppförde sej fantastiskt ihop för att aldrig ha träffats förut.
Jag tror Gottfrid befann sej med nosen djupt instucken i lilla Felicias bakdel större delen av kvällen å med det var han lycklig. Hur lycklig hon var har jag ingen aning om.

Idag började jag skriva i min 10 års dagbok.
Tio år. Tänk va?!
Vad är vi då? Vad gör vi då?
2024.
54 år gamla.
Jag alltså. Å några till.
Hur gamla ni är får ni hålla ordning på själva.
God fortsättning.

Puss/ Asta