Wednesday, October 23, 2013

 

Jag har rätt länge haft dåligt samvete över min köttkonsumtion.
Mitt dagliga ätande av kött är en av flera saker jag gör men som med regelbundenhet pockar på nåt ömt inuti.
Vi äter enorma mängder kött i västvärlden och det är inte hållbart för klimatet.
Priserna blir dessutom allt lägre. När jag var liten var kycklingfilé och fläskfilé "fin" mat, mat som man åt vid festliga tillfällen.
Nu kostar det typ 49 kr/kg.
Det säger sej själv att det priset inte bär upp kostnaden för en sund djurhållning och en human slakt.

Egentligen tycker jag inte att det är fel att äta kött.
Det är sättet vi äter kött på som jag inte kan försvara moraliskt inför mej själv.
Billigt och ofta.
Om jag visste att djuret levt ett bra liv och att det slaktats med minimalt lidande så skulle det inte vara något problem för mej.
Men nu ÄR det ju inte så.

Sedan en tid tillbaka äter jag bara svenskt kött.
Det som fick mej att avstå från det billigare danska köttet var informationen om hur suggor hela sitt liv fick ligga fixerade, något som är godkänt i alla EU länder men inte förekommer i Sverige.
Så ja, då har jag betalat de där 20-30 kr mer/ kilo för att få kött från svenska gårdar.
Men så här om dagen lyssnade jag på en dokumentär på P1 som handlade om "den sista resan"... slaktnäringen i Sverige.
De flesta djur slaktas på stora slakterier som finns fördelade över landet.
Även om transporttiderna med levande djur är kortare än på många andra håll inom Europa så kan de var uppåt 8 timmar.
Slakten behöver vara så effektiv som möjligt, vilket kräver en strid ström av djur.
Elfösare får då användas för att få djuren dit man vill. På led.
Det är smärtsamt och det skapar stress och rädsla hos ett djur.
Ibland hinns slakten inte med samma dag och djuren tvingas sova över på slakteriet. De föses ihop med främmande djur.
För ex grisar som lever i flockar och inom hierarkier skapar det stor stress och leder till slagsmål.
Under själva sövandet av grisar så görs de medvetslösa med hjälp av koldioxid.
De är då i grupper. Panik utbryter när de andas in gasen.
De trampar på varann för att försöka fly. Det hela kan ta uppemot en minut.
Under dokumentären fick man höra ljuden!
Programmet tog även upp att det fanns mindre "eko slakterier" där ett djur i taget slaktades. Där det togs hänsyn till djurets beteende, väntade in djuret till det kom på rätt plats och kvickt gav dem en stöt över huvudet som fick dem att omedelbart bli medvetslösa.
Men sånt är sällsynt. Å kostar så klart väldigt mycket mer pengar.

Alltså SKA man äta kött så ska man bannemej veta vad man gör oxå.
Jag tvingade mej att lyssna på dessa ljud.
Å någonstans där kände jag att nej, det här kan jag inte längre rättfärdiga för mej själv.
Jag är djurvän. Jag är humanist.
Så!
Jag kommer inte förändra mej från en dag till en annan. Men jag tänker försöka att äta allt mindre kött och när jag unnar mej kött köpa från små lantgårdsbutiker som kan garantera att hela kedjan gått schysst till alt köpa vilt kött.
Men!
Jag behöver er hjälp. Jag är inte särskilt mycket för grönsaker.
Jo, sallad som tillbehör men ni vet böner å sånt.
Jag behöver tips... massor av tips... på goda vegetariska maträtter.
Pajer. Piroger. Röror.
Tips på bra proteiner.
Inspiration. Hejarrop.
Kom igen nu!!!

Hur ser ni andra på köttätande?

Puss/ Asta



0 comments:

Post a Comment