Friday, October 18, 2013

 

Nu inspireras jag av Lady Dahmer's inlägg igen. Hon skriver om att "så länge vi har olika krav och förväntningar på könen så kommer vi aldrig bli jämställda"... och så klart har hon rätt.
Läs gärna inlägget. Det handlar om att många kvinnor tycker om att bli gammaldags uppvaktade och att vi därmed går med på även de ålderdomliga kvinnliga rollerna.
Att lixom inte kunna plocka russinen ur kakan.

Hmmm.
Det ligger mycket i det.
Vi kvinnor vill gärna ha halva makten, lika löner, män som självklart kan slänga ihop en söndagsstek samtidigt som han stryker veckans tvätt.
Men vi vill inte lika självklart dela med oss av föräldraledigheten eller tvingas byta vinterdäck.

Jag erkänner!
Jag är en sån där förtappad kvinna.
Jag gillar män som är MÄN (vad det nu betyder?)
Jag vill väldigt gärna ha jämställdhet i hemmet och jag vill verkligen tjäna lika mycket som män med likvärdig högskolebildning gör men jag går igång på manlighet.
Nej, då menar jag inte den där brötiga, sexistiska lumparmentaliteten.
Jag menar inte när män gör sej lustiga på sina fruars bekostnad i grupp, när de klappar tonåringar i baken och är allmänt smaklösa.
Men!
Jag går bananas av män med en lugn självsäkerhet.
Av initiativförmåga. Av den där trygga "ta hand om" mentaliteten.
Jag blir smickrad av män som håller upp dörrar och drar ut stolar och jag förutsätter att jag blir bjuden på första dejten (... om jag nu gått på dejt.)
Det ingår i spelet jag lärt mej spela.
Spelet där jag i gengäld är uppmärksam, beundrande och hängiven.
Där jag låter klyftan anas och svänger lite extra på häcken när jag vill ha uppmärksamhet.
Ja, jag överdriver å spetsar till det, men ungefär.
Roller... förlegade men inlärda.

Jag inser att LD har rätt.
För verklig jämställdhet krävs att vi är just det.
Att vi kvinnor inte alls behöver erövras eller tas om hand.
Att män inte alls behöver jaga eller spänna musklerna.
Samtidigt... alla djur ägnar sej åt parningslekar. Åt olika former av uppvakningsceremonier. Det känns som om vi har det i våra gener.

Vad tror/ tycker ni?

Puss/ Asta

0 comments:

Post a Comment