Då så.
Då var det dags för att recensera ännu en bok vi gemensamt läst i Bloggdalas Bokcirkel. Denna gången var det Freja som valde bok och hennes val föll på "Sju jävligt långa dagar" skriven av Jonathan Tropper.
Så här står det på baksidan:
På sin frus trettiofjärde födelsedag överaskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger. Judd står i sovrumsdörren och ser livet rämna.
Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid.
Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst saft utåtagerande familj. Det blir sju långa dagar, fullda av överraskningar ich röjda hemligheter, slagsmål, otroheter och evig kärlek.
Jag har inte läst något av denna författare tidigare, men fingrat på hans tidigare "Konsten att tala med en änkling."
Tropper skriver på ett lättflytande och komiskt sätt, han blandar vilt med känslor.
Ibland skrattar jag rakt ut, ibland stiger tårarna i ögonen och allt kan ske på en halv sida, på några få rader.
Tonen är sexistisk och det är väldigt mycket tal om kvinnliga kroppar.
Unga, släta, vackra, aptitliga. Nyblivna mammor som "langar fram det som en gång var bröst." 40 åringar som kämpar mot tyngdlagen, en del som lyckas bättre än andra. Äldre kvinnokroppar med åderbråck, slappa häckar, valkar över anklar.
Kvinnor som framkallar åtrå och kvinnor som framkallar en vilja att ta hand om.
Kvinnor som framkallar det motsatta...
Ja, jag retar mej lite på det där. Jag retar mej lite på den där Judd emellanåt.
Men samtidigt är han lätt att förlåta. Det finns en sårbarhet i hans sätt att se på kvinnor.
Låt mej ta ett exempel... "Sticky fingers. Känd för sina kryddstarka kycklingvingar och yppiga servitriser i tajta svarta t-shirts med hackiga v-ringar som klippts ut med sax.
Stället är fullt av kvinnor i korta kjolar el låga jeans, med tajta ärmlösa överdelar. Dessa kvinnor, deras kroppar och deras hår, deras leenden som penslats glänsande blanka, jag är panikslaget medveten om varenda en av dem, varje läckert lår, varje len hals.
Jag går runt och handskas med stora livsfrågor; död, skilsmässa och faderskap, men här, i den här baren, kan jag inte tänka med annat än kuken."
Ja, jag retar mej på Judd, hur han bedömer varenda kvinna som ett köttstycke, men samtidigt så mejslas hans vilsenhet, sårbarhet, sorg, ensamhet och rädsla ut på ett lysande sätt.
Han är övergiven. Sviken. På ruta ett.
Vi får följa Judds familj i boken med. En brokig samling bestående av hans storebror Paul, hans syster Wendy, lillebror Phillip, deras partners och inte minst den excentriska mamman, som skriver böcker å håller föreläsningar om barnuppfostran och föräldraskap och som anses att alla känslor skall ventileras öppet.
Jag tänker mej henne som en ärtigare å mer plastikopererad version av Anna Wahlgren.
Under sju dagar skall syskon med familj sitta shiva i barndomshemmet.
I låga stolar tar de dag in och dag ut avlägsna släktingar, gamla barndomsvänner, fd flickvänner, grannar, kollegor och allsköns människor som vill beklaga sorgen.
Å mitt i all denna röra uppstår allehanda dråpliga och sorgliga situationer som gör romanen underhållande, driven, rolig och sorglig.
Det är en bok om stora frågor. Syskonkärlek, arv från föräldrarna, trohet, kärlek, ensamhet, att vara vuxen, att få sina käftsmällar av livet och av människor som man älskar... och som kanske inte är onda för att de gör fel.
Ett å annat tankvärt ord får man med sej.
Jag fastnade tex för...
"Så här ligger det till: Jag dras till kvinnor som Jenn, som dras till män som Wade, och det är inte sunt för någon inblandad men der är så det är.
Såna som Tracy kommer alltid att falla för sådana som Phillip, som man alltid kan vara säker på knullar sådana som Chelsea, Och så snurrar vi vidare i vår patetiska lilla dans, förnekar vår sanna natur i kärlekens namn eller något annat vi kan placera i dess ställe."
Jag tyckte mycket om boken. Jag ger den en 4:a
Nu väljer Therese bok. Hon bestämmer även när den ska vara färdigläst. Ser fram emot detta med spänning!
Puss/ Asta
Ps. Jag ska strax gå och köpa mej ännu en bok av Jonathan Tropper för jag blir inte klok på om det är han eller Judd som är sexistisk och jag måste få läsa en annan karaktär.
0 comments:
Post a Comment