Thursday, August 1, 2013

 

Scenen är ett fikarum på en medicinavdelning.
Tiden är eftermiddag och aktiviteten kaffedrickning.
Sjuksköterskor och undersköterskor sitter å samtalar om ditten och datten.
En undersköterska som imorgon fyller 49 år spekulerar i hur hon vill fira sin födelsedag nästa år, när hon fyller 50 år. Alltså halvvägs till hundra.
Vi deltar alla i diskussionen. För å nackdelen med att ha kalas kontra att resa bort.
Plötsligt tittar hon på mej och min vän Marie och säger:

"Hur gjorde ni då när ni fyllde 50, hur firade ni?!

En sekund av tystnad fylls av nervöst och en smula förorättat fniss.
Jag: Jag har inte fyllt 50.
Hon: Inte?! Hon ser väldigt förvånad ut. "Men... hur gammal är du då?"
Jag (knycker lite på nacken): 44 år.
Hon: Oj då.

Å så tittar hon på min vän Marie, även hon långt ifrån 50 och hon ser dessutom yngre ut än vad hon är:
"Men?! Har du verkligen inte heller fyllt 50?!"

Vi fnissar å skrattar å hånar henne lite över hennes klavertramp och här hade hon kunnat rädda upp situationen och skyllt på våra stora ungar eller att hon hört att jag blivit mormor men istället säger hon:

"Ja, då måste jag se väldigt omogen ut."
(Underförstått att vi ser myyyycket äldre ut än henne.)

Den här undersköterskan är ny på mitt jobb. Vi känner inte varann så bra.
Men av det jag känner så är hon en väldigt mysig, behaglig och rolig... 49 åring.
Jag vill således inte ha några hårda kommentarer om henne här.
Hon menade inget illa... det blev bara lite tokigt.
Men jag tror aldrig att jag granskat mej själv så ingående varje gång som jag passerat en spegel.
Ingående stirrat på mina rynkor. Den slappa huden under hakan och tänkt:
Femtio?! Ser jag verkligen ut som 50?!
Alltså... kanske blir man blind för sitt eget utseende? Ser sin yngre själ.
Jag minns hur min gammelmormor ibland berättade hur hon mött gamla bekanta och hur hon sa "Hon hade blivit SÅ gammal, en riktig tant" (å så var hon väldigt mycket tant själv.)
Nu menar jag inte att man är lastgammal när man är 50. Inte alls.
Men jag är närmare 40 och det ÄR en jävla skillnad.
Vid 40+ kan man fortfarande bli gravid.
Vid 50 är det dags för klimakteriet snart.

Ja ja... det var det självförtroendet det.

Puss/ Asta nyss fyllda 44 år.

0 comments:

Post a Comment