Wednesday, March 13, 2013


 
Ibland blir jag förvånad över mej själv. Över hur djupt påverkad jag ändå är av samhällets "norm."
Sist på bollen kanske ger jag mej in i den uppflammande amningsdebatten som uppstått efter att Anna gav sin lilla bebis tutte i rutan då hon gästade "Efter tio hos Malou."

Vad säger ni?
Är amning något som skall skötas privat?
Eller som skall skylas över å göras diskret, typ med en sjal över?
Eller är amning något fullkomligt naturligt?
Ett bröst allra främsta huvudkarriär? Att föda ett hungrigt barn. Så som däggdjur, ink människan gjort i alla tider.

Jag förvånas över mej själv, inte för att jag på något sätt håller med kroppsfacisterna som härjar på sociala medier, utan för att jag faktiskt reagerar.
"What? Va fräckt gjort" lixom. Fräckt i betydelsen av häftigt kanske jag skall förtydliga.
Ungefär som jag reagerade när jag för nåt år sedan eller två råkade se en gammal repris av Baywatch och tänkte att kvinnorna såg mulliga ut?!
Trots att det var vackra, sunda kroppar. Så mycket smalare å tunnare har idealet på kvinnokroppen blivit sedan den serien gick.
Var god dröj: Hjärntvätt pågår.


Jag reagerar... om än positivt... på den mest naturliga sak i världen.
Då har det fan gått långt tycker jag.
Bröst är den mest sexualiserade kroppsdelen av alla. Förmodligen mer än kissemorror å penisar. Detta trots att bröstens sexuella kneg faktiskt till största delen är en bisyssla. En liten hobby.
Bröst har kvinnor fått för att föda sina avkommor. Alla små slingriga mjölkgångar, alla mjölkkörtlar, allt vadderande fett är till för just det.
Att amma!
Men den moderna människan ser tydligen bröst framförallt som en gåva till männen. Ett sexighetsattribut. En kåtframkallare. Ett par manssnärjare.
Det är ju galet!

Jag ammade själv mina barn i det offentliga rummet.
Med viss skam. Under viss genans. Jag försökte nog mitt yttersta att vara diskret om jag tex satt på ett café eller på en lekplats och ungen blev hungrig.
Alla som haft bebisar vet vilken HYSTERI de små liven snabbt arbetar upp om inte maten serveras pronto!
Jag skulle nog aldrig vågat langa fram tutten i tvsändning.
En gång ammade jag på en fullsatt spårvagn... 1987... och fick många å långa stirrande blickar. Inte minst från kvinnor.
Men det är cirkus 20 år sedan och jag var en mycket ung mamma.
Man kunde ju hoppats att utvecklingen och kvinnors rätt till sina egna kroppar gått framåt.
Men icke.
Tyvärr är det nog tvärtom, att sexualiseringen av kvinnan är större än någonsin.

Hur gör du eller hur har du gjort?
Vad känner du kring det här med amning?
Stör det dej med en ammande mamma då du sitter med din cafe latte ochc din morotskaka på en uteservering?
Skriv!

Puss/ Asta

0 comments:

Post a Comment