Bitterfittiga feministpatrask

 

Nyss... ja, precis nu... blev jag fruktansvärt provocerad.
Så där så blodtrycket får sej en riktig rush :)
En facebookvän använde ordet "hen" i en statusuppdatering. Han gjorde det i precis de sammanhangen som jag själv använder "hen"... när man inte vet om det är en hon eller han. När det är "någon" lixom.
Om man vill använda det i ett annat sammanhang så får man väl göra det, men själv så känns det mest naturligt där.
Hur som helst så svarade en (för mej okänd) vän till vännen (som dessutom är kvinna!) "Han finns och hon finns. Hen finns bara i vokabulären hos bitterfittiga feministpatrask. Och det är min fasta övertygelse."

Ursäkta mej! men vad är det för jävla inställning till sina medmänniskor å medsystrar??? "Bitterfittiga feministpatrask." Jag kan knappt tänka mej ett fulare ord och en fulare inställning. 
Man må tycka vad man vill om ordet, men att döma ut dem som använder det som bitterfitta feministpatrask väcker heta känslor hos mej. Å inte på nåt trevligt vis. 

Att vara feminist är att stå bakom idén om att kvinnor å män skall vara jämställda socialt, juridiskt och ekonomiskt.
Det antar jag att de flesta människor i det här landet kan ställa sej bakom?!
Eller är det någon som förtvivlat längtar tillbaka till när kvinnor inte hade rösträtt, när män fick spöa upp sina fruar å våldtäkter inom äktenskapet inte var ett brott?
Är det någon som tycker att det är vettigt att kvinnor sliter ut sej genom att göra större delen av hushållsarbetet eller att de tjänar mindre än vad män gör för samma arbete?
Det ÄR vad feminister står för.
Å även om man nu gillar att odla hårväxten på benen och käka vegetariskt, även om man röstar på Feministiskt initiativ och har Gudrun Schyman som husgud så är man väl knappast nåt patrask för det?! 

Puss/ Asta