Kanske det minst spännande inlägget någonsin.

 

Ser ni på fotbollsmatchen gott folk?
Det gör inte jag. Jag är ju en hockeytjej tant som ni vet. Även om jag förr all del kan vila ögonen på Zlatan, men då inte pga hans fotbollskvaliteter.

Jag har haft en väldigt vilosam dag.
Jag hör mina kollegor tala ibland om att de knappt hinner sätta ner arslet för alla plikter och jag tänker att jag måste vara en oerhört lat människa.

Jag tog en rejäl sovmorgon. Var vaken flera gånger men klev inte upp förrän halv tolv. Drack kaffe och bytte liggplats till studsmadrassen där jag solade min lekamen i några timmar.

Jag tog en skogsrunda med Mini å Gottfrid. Åt lite och drog iväg och sprang.
Nästan 8 km, det är nog rekord tror jag. Benen kändes som stockar när jag kom in.
Men attans vad jag är stolt över mej själv.
När jag började för några månader sedan kändes 800 meter som en vansinnig utopi.

Nu har jag tagit ett glas vin. Eller ja, två.
Jag har klippt hundklor och jag har stekt pannkakor till Gottfrid som inte käkat på ett dygn eller mer. Bara enstaka mackor. Han är ju lite småkrasslig.
Men mammas pannkakor sätter nästan alltid fart på aptiten och nu har han käkat upp 6 pannkakor och all sin mat.
Ja ja, lite daltig är jag men han är min prins och han förtjänar det bästa.

Mitt liv är inte särskilt spännande. Å jag är väldigt nöjd med det.
Just nu är 75% av tankeförmågan inställd på det blivande barnbarnet.
Hens mamma ligger hemma hos sej å käkar godis å ser på tv.
Hua... hon har både det bästa och det värsta framför sej.
Men om det vet hon väldigt lite flickstackarn ;)

Jag misstänker att detta är det tråkigaste inlägget jag någonsin skrivit.
Ge mej lite inspiration, lite idéer, annars kanske jag kommer fortsätta att massproducera inlägg om ingenting.

Ni är varnade.

Puss/ Asta