Jag har LOVAT... å jag är inte den som är den... även om jag ångrar mej ordentligt nu.
Men va fan, jag kan skratta glatt å rått åt andra så det är väl inte mer än rätt att mina kollegor (å tyvärr ni andra oxå) får er ett kvällsflabb.
Ovan har ni ett RIKTIGT ofördelaktigt fulkort!
Å vet ni, det är inte nog med det för utstyrseln... eller brist på utstyrsel... är faktiskt på riktigt.
Sist jag sprang, om det var i onsdags-torsdags så var mina jeansshorts jag normalt springer i i full gång att tvättas.
Så jag lånade ett par tunna å sköna av Mini.
Visst, lite små var de men va fan... vem tittar på det? Jag skulle dessutom springa mest ute på ensamma grusvägar.
Det kändes funktionellt.
Hmm.
Kanske borde jag lyssnat på maken som storögt beordrade mej att "INTE gå ut sån!"
Men nej.
Så jag sprang. Å de smååå smååå shortsen åkte upp i ändan på mej. Medan valkarna i midjan svängde i takt.
ALLA stirrade på mej när de gick eller körde förbi.
Stirrade, som i att vända på huvudet för att se bättre/ längre, på detta spektakel.
Män, kvinnor, barn, gamlingar... ALLA.
Min vän å kollega Marie trodde på fullt allvar att jag klädde mej så "för att vara snygg/ se sexig ut."
Det var då jag sa att jag skulle lägga ut kortet på bloggen.
Alltså...
Jag ser väl ut som kvinnor i min ålder gör mest. Lite daller, lite valkar, lite too much både här å där. Men likt alla andra har jag större å mindre problemområden.
OM jag vill se sexig ut så klär jag mej i en schysst bh som puffar upp taxöronen lite, har lagom syndig u-ringning OCH... detta är viktigt... och döljer lår och mage.
Jag plattar inte till tuttarna i en osmickrande sportbh och låter låren fladdra för vinden.
Ja herre gud.
Jo jag är nykter.
Nykter men rätt trött.
Har jobbat dag i dag, men det var lugnt på jobbet och jag kom hem i skaplig tid.
La mej i en solstol å solade nån timme eller mer.
Senare var jag ute å sprang. Dock i mer normal klädsel, se bild nedan (fast linnet åkte av efter nån kilometer.)
Sprang en mil idag med, min tredje denna vecka, och ÄNTLIGEN känns det som om det börjar ge resultat. Som om det går lättare, ffa med andningen.
Det är väl polleneländet som börjar ge sej oxå.
Sista kilometern var benen tunga men i övrigt kändes det skitbra.
Jag gick en runda med Gotteman när jag kom hem, visserligen bara 3-4 km men det var som om det tog knäcken på mej. Nu... en kebabrulle senare... är jag sinnessjukt trött och helt leabruten. Knän, höfter, rygg, fotleder knorrar å protesterar så fort jag rör mej.
Jag ser ut som en sliten 90 åring i min motorik,
Men visst är jag duktig?!
Inte klok (som lägger ut sånna här bilder på internet) men duktig?!
Puss/ Asta
kk
0 comments:
Post a Comment