Så har ännu ett arbetspass passerat.
Idag gick jag första passet med min nya student. En tjej i 35 års åldern som är ute på sin första praktik. Det kändes skapligt. Hyfsad personkemi vilket så klart är viktigt när man arbetar tätt tillsammans under många veckor.
Jag gillar att ha studenter. Jag tycker att den handledande och pedagogiska delen av yrket är roligt. Å jag är en duktig handledare, inte för att jag kan allting eller är superstrukturerad hela tiden utan för att jag faktiskt är intresserad och dessutom bra på att få människor att slappna av och känna sej välkomna.
Jag vet inte hur många studenter som jag har haft under mina år som sjuksköterska men det är många. Jätte många.
En del har fallit i glömska men några minns man så klart lite extra.
Jag har haft osäkra studenter som inte trott något om sej själva.
Jag har haft dem med så mycket självförtroende att de läxat upp mej och gjort saker jag sagt nej till på eget bevåg. Den kategorin är den allra svåraste.
Jag är bättre på att lyfta och peppa än på att bromsa och förmana.
Jag har haft studenter där personkemin krockat och där de 4, 6 eller 9 veckorna de gått med mej varit en ren plåga för att de varit så outhärdligt tråkiga o präktiga.
Men jag har haft fler studenter som blivit goda kollegor så småningom och en del oxå vänner.
Å en del minns man som sagt lite extra.
Jag hade en väldigt ung manlig student som gick med mej på sin första praktik.
Han var go och rar på alla sätt och hade verkligen fallenhet för yrket... men han var alltid rufsig i håret när han kom på morgonen.
Till slut frågade jag honom varför och han svarade att han gjorde yoga varje morgon och stod på huvudet på sin yogamatta.
Jag frågade lite om yogan, inte för att jag var så jäkla intresserad egentligen utan mer av artighet och han babblade på, det märktes att han brann för denna träningsform.
Han sa att han kunde kopiera några avsnitt ur sin bok och jag sa ok.
Dagen därpå kom han med en hel lunta papper. Han visade mej olika övningar, det var både text och instruktionsteckningar och tillslut så kom han till de sista bladen och sa:
"Sen tog jag med några sidor om Kama sutra sex oxå, jag vet inte... är du intresserad av det med?" Jag började skratta. Hade han varit äldre/ annorlunda hade jag kanske tagit det som en invit eller ett skämt men killen ville verkligen bara vara artig och gullig.
Jag kommer alltid minnas honom för det. Kama sutra studenten.
En annan, oxå manlig student, hade jag lite oro innan han kom.
Jag hade inte varit färdig så vansinnigt många år och den här snubben hade typ arbetat på ambulansen i 25 år. Vad kunde jag rimligen lära honom?
Han började med att klampa i klaveret genom att säga
"Du å jag är väl ungefär lika gamla va?" "Nja" svarade jag artigt.
"När är du född då?" Han visade sej vara 9 år äldre än mej och såg dessutom ytterligare lite äldre ut.
Men när jag sa min ålder svarade han: "
Å fan, det hade jag aldrig kunnat tro."
Givetvis hotade jag honom med ett icke godkänt.
Den här studenten och jag kom så himla gott överens och det var verkligen en fröjd att få vara hans handledare varenda dag av hans praktik.
Än idag får jag björnkramar när han kommer med ambulansen för att lämna eller hämta en patient.
Min första student fick jag när jag bara varit färdig sjuksköterska i 6 månader.
Hon gick med mej flera praktiker, utbildningen såg annorlunda ut då och studenter kom tillbaka till samma praktikplats.
Den här kvinnan, många år äldre än mej, ÄR väldigt speciell.
Hon är varm å härlig å har nära till fniss och skratt men hon är oxå lite dråplig.
Säger saker som inte passar sej, drar skämt i fel sällskap, går över gränsen.
Jag var på bedömningssamtalet av henne på sista praktiken lite småtrött på henne men tog upp de positiva bitarna inför läraren, ytterligare en sköterska och hennes student.
Slutligen säger läraren till min student
"Då kanske du kan ge Asta lite feedback."Studenten tänkte. Å tänkte. Å tänkte... tills vi alla började skruva på oss av obehag.
"Men NÅT positivt har du väl att säga om Asta" sa läraren med ett skratt.
Studenten tänkte länge igen innan hon slutligen svarade:
"Ja, hon var bättre första praktiken." O my god. Jag trodde jag skulle döden dö av skam.
Studenten blev min kollega under många år, vi var rätt tajta och vi skojade många gånger om detta minst sagt pinsamma möte.
Puss/ Asta
